jag kunde inte läka dina sår som du burit med dig så länge, trots att jag trodde mig ha verktygen för det. jag var nog inte rätt för dig, hur mycket jag än ville hoppas på det . och det är helt okej, det är nåt jag accepterat, för jag vill tro att du en dag kommer träffa nån annan som ger dig allt du behöver, som du kan ta emot. när du är redo för det. o bara det kommer vara tillräckligt för mig.

 

du kanske kommer minnas mig. jag kommer minnas dig. för allt du har fått mig känna, när jag knappt trodde att jag kunde känna. o jag hoppas att du kan bära med dig allt jag sagt, om hur mycket du betytt för mig. att du kan ta med dig det även i dina lägsta stunder och inse hur mycket du har påverkat en annan människa, att du faktiskt har den speciella förmågan. jag kommer sakna o jag kommer tänka. men jag inser att jag måste gå.