Hade en tanke. Om man kunde ta tillbaka tiden till en viss plats, och välja en annan väg än den man tog då .. kanske hade allting varit lättare nu. Kanske hade man formats på ett annorlunda sätt och inte haft så svårt att bemöta vissa saker. Men så kan man väl inte tänka egentligen .. för om man inte hade gått igenom alla dom sakerna, så skulle man ju inte heller lärt sig nåt av det . Kanske är det meningen att man ska gå igenom sånt för att sedan resa sig och bli starkare med tiden. 

Om man jämför mig nu med hur jag va för nåt år sen så finns det klara skillnader.. jag känner igen saker hos människor på ett annorlunda sätt, ja förstår saker på ett annorlunda sätt och jag ser saker på ett annorlunda sätt. Jag är bättre på mycket nu, jämfört med då. Även om det fortfarande finns ganska mycket ja måste jobba på och övervinna. Och ja tror att precis som allt annat, så kommer jag även hitta modet att ta mig an mina resterande problem och nya problem som kanske dyker upp längs vägen . Jag kommer lära mig o jag kommer må bra på heltid. Jag kan må riktigt bra nuförtiden också (som sagt, jämfört med förr). Men ja vet att det finns en nivå till.

Så, kanske är det meningen att man ska få några sår på sitt hjärta o sin själ för att med tiden kunna resa sig upp och även lära sig . Sen kan man berätta sin historia för andra så att dom också kan resa sig..